Söndag

Min kaffekarriär vart väldans kort, inser att jag inte kan dricka kaffe för jag kan verkligen inte somna.. Trots att jag dricker sista koppen vid fyra.. Inte ens kaffe får jag ha, det bipolära livet är inte enkelt.. 

Igår var det inge vidare, var flera gånger nära att ringa och sjukanmäla mig i morse.. men så slog det mig, jag vet tamefan inte hur jag gör ( vet inte om det är bemanningen eller kapetenen jag ska ringa) så det var bara att pallra sig upp och gå iväg på jobbet, trots att klumpen i magen var extrem och ångesten på topp..
Det är jag glad över, för dagen har rusat iväg och har varit en väldigt händelserik dag på jobbet.. Skratt, blandat med tårar.. Jag älskar verkligen mitt jobb och jag har nog aldrig trivts så bra som jag gör idag..

Nu vet ni, ska jag ta mig en snickersglass ( hejdå viktnedgång!) och se på ett avsnitt av SVU! :)
JUST JA! Måste bara visa er mina nya disktrasor som är i från hjärnkoll, tyckte dom var så braiga!


 




Fundering.

Undra varför tidningarna aldrig skriver om glada och positiva saker...?
För något bra måste det ju hända någonstans i världen, för det kan inte bara vara krig, mord, osv i denna värld?

Jag har helt slutat läsa alla tidningar, kan bläddra igenom allehanda ifall jag har tråkigt på jobbet.. Man blir ju mer deprimerad av att läsa tidningen, eftersom det handlar om så mycket hemskheter bara..

Jag vill inte.

Det har varit en tuff och seg dag, har hundratals gånger bara vilja springa hem och gömma mig under täcket..
Jag vill inte jobba i morgon, vill bara ligga i min säng och ha serie marathon..
Det är bara bita ihop, 10 timmars jobb väntar i morgon sedan är jag ledig på måndag..

Jävla sjukdom som ska förstöra allt, jag vill ju jobba.. jag älskar mitt jobb, demensvården är nog bland det roligaste jag har jobbat med, men även det tuffaste också..
Mår egentligen inte speciellt dåligt, utan jag vill bara vara ledig.