You make me strong enough to stay.

Försökte sova men kom och tänka på en helt annan sak, jag måste faktiskt säga att jag är sjukt stolt över mig själv som klarar skolan och jobbar samtidigt.. Att vara bipolär är väldigt tufft oftast, det är sällan man får uppleva dom bra sidorna av sjukdomen.. Det är oftast dom depressiva skoven man känner utav, men det är bara att bita ihop och försöka klara sig igenom dagen så gott man kan och på så vis kan jag säga att jag har överlevt dom värsta dagarna..
Min lärare frågade mig igår varför jag ville läsa psykiatri och jag hade väl egentligen inget bra svar, utan hon gav mig svaret faktiskt.. För att hjälpa mig själv, det låter själviskt.. Men jag vill ändå någonstans veta varför just jag drabbades utav bipolär sjukdom, då vad jag vet inte någon i min släkt är bipolär.. Den egentliga chansen att jag skulle bli sjuk var 1%, fattar ni hur sjukt liten chans var att jag skulle bli bipolär egentligen?

Jag tror absolut inte att jag är bättre än någon annan men jag måste säga att jag är en jävligt stark människa, jag har överlevt många saker i mitt liv och här står jag fortfarande med alla chanser i världen! 
Att gå i terapi har sina fördelar mina vänner, det har gett mig styrkan att kämpa vidare, gett mig både självkänsla och självförtroende.. Det är faktiskt något jag aldrig riktigt haft förut! 



Det bipolära livet.

Jag är trött och slut, orkar ingenting.. har legat i min säng hela dagen, enda gången jag har klivit upp var för att duscha.. Det känns inte som något är kul, vill bara fortsätta ligga i sängen tills jag ruttnar bort..
Tvingade mig själv att skriva klart uppgiften som skulle in idag, den vart inte ens bra.. så värdelöst. I morgon ska jag spendera hela min dag åt att skriva en uppgift om celler och cancer.. jag orkar inte.

Jag hatar alkohol, tänker nog inte dricka igen.. har mått dåligt sedan vi åkte Ådalen 3, det är bara lika bra att inse att jag aldrig kommer få dricka alkohol.. Inte på hösten åtminstone, någonstans så tror jag ändå dom olika årstiderna inte gör livet enklare för mig.. Har inte hittat någon fakta om det, men i maj kunde jag dricka utan problem och i augusti är det helt kört.. Jag tror hösten har en negativ påverkning på mig, att det lättare triggas fram skov eftersom det blir mörkt och dystert.
Men jag måste på något vis komma ur detta helvetes hål jag hamnat i, för annars kommer skolan gå åt helvete och det går inte. Får väl återigen ringa läkaren i morgon och höra hur jag ska göra, ifall det är bara att vänta ut det..

Nu ska jag svälja min medicin och sedan försöka orka äta något..

 



When darkness falls.

Jag vet egentligen inte vad jag vill skriva, det är så mycket just nu.. 
Imovanen hjälper inte, så jag ligger ändå sömnlös på nätterna.

Jag vet att jag måste acceptera att jag är bipolär, acceptera att jag kommer behöva leva med detta resten av livet.
Men idag vill jag inte, vill bara vara frisk. Jag vill inte vara stark och tro att jag ändå har alla möjligheter i världen.